Livet har blivit en matmatisk formel?

Ett stort tack till mina nya komentarer ifrån förra inlägget.

Som sagt, ni alla vet att jag har tankar och mina tankar skriver jag gärna ner och 

tack så mkt att jag fått höra dina! 

Något jag vill tillägga ifrån förra är att jag är absolut inte emot förlovning, barn eller gifta sig tidigt. MEN.. jag är helt enkelt inte den sortens människa som har börjat priotera dessa saker och i min ålder tycker jag att man ska priotera sig själv först och jag tycker inte att man prioterar sig först om man skaffar barn eller gifter sig tidigt. Det jag vill säga med mitt förra inlägg är att jag tycker att man ska lära känna sig själv och det viktigaste KÄNNA EFTER.

Man har långt liv (förhoppningsvis) och har alla möjligheter att känna efter och lära känna sig själv. Jag tycker inte att det finns någon speciell ålder man kan fölova sig, skaffa barn eller gifta sig, visst det är upp till var och en MEN... Det jag tycker är att många idag är beroende av åldern och räknar hela tiden.. innan jag fyllt 20 måste jag resa jorden runt, innan jag är 25 Måste jag skaffa barn för att jag vill vara en cool mamma, innan jag är 30 Måste jag gifta mig..

Varför har livet blivit en matematisk formel??

Det kvittar om du förlovat dig 70gånger men det är viktigt att man kommer ihåg hur många gånger? 

Eller hur många barn du ska ha eller hur många du ska bjuda på bröllopet..

varför kan man bara inte njuta.. 

Då blir inte ditt sagobröllop till en saga utan till en mattebok..

- Oj, jag måste bjuda henne för annars blir hon sur..

vad hände med att leva ett liv då? Räknas inte de?

Tack för kommentarerna! fortsätt så!

ReGoSi