Hej kära Lekkamrater!
Tack för alla fina kommentarer och pepp – talk.
Jag tänkte börja med att hylla min nya Lumix DMC ZX3 Kamera, som är alldeles choklad brun, precis som man vill ha den. En helt underbar kamera som är helt otrolig med att fånga bra ljus, skärpa och bild, precis som man vill ha det.
Ja, nu kom förkylningen som jag väntat på. Nu har jag suttit hemma med nässpray, astmamedicin, hostmedicin, flera rullar papper och knapprat panodil. Det är verkligen otäckt när man tänker efter när man inte kan andas genom näsan. Men äntligen efter 1000.00000 sprut i näsan av nässpray så lyckas jag idag andas normalt igen.
Jag tänkte starta en blogg till, där jag skulle skriva om min vardag men det är hårt nog att skriva i en blogg för att få till det, så Du får helt enkelt vänja dig vid mina ”vardags-inlägg” som kommer ibland dyka upp här. Men som jag egentligen inte startade en blogg för utan den skulle bara innehålla frågor och liknelser. Men jag gav faktiskt aldrig ett löfte eller en regel. Det var just då som jag kände att jag behövde skriva mina frågor och liknelser. Idag behöver jag skriva av min vardag och även där så träffar jag på frågor. Det är ju ganska självklart, eller hur?
Just nu är min vardag fullt av känslor. Jag har plötsligt lätt för att gråta. Det krävs inte mycket för att mina ögon ska fyllas av tårar. Jag blir rörd. Jag blir ledsen. Jag blir svag.
Det jag behöver är någon som talar med sitt hjärta så är det ganska kört. Tala med hjärta är att vara ärlig genom att visa sitt sanna jag. Mycket har det med min morfar att göra, jag har blivit väldigt berörd av hans bortgång. Saknar honom så mycket. Jag kan inte beskriva hur mycket jag skulle vilja sitta och prata med honom igen, hålla hans hand och sitta och skratta åt hans underbara skämt.
Jag har drömt mycket sen morfar dog, men det var förra veckan jag drömde något som jag var tvungen att få reda på vad det betydde. Min kära Drömtydare talade om att min dröm tydde på att jag höll på att ta mig ur mitt sorgarbete. Vilket jag faktiskt känt. Men så dyker minnet upp och då står man där igen och fylls med tårar i ögonen. Det är något som aldrig kommer gå över, jag tror när jag är 50 så fylls även mina ögon när jag tänker på hur mycket jag saknar min kära Morfar. Så är det. Punkt.
Nu är det sommar. Sommar med Simon. Helt underbart. Äntligen.
GLAD SOMMAR ALLESAMMANS, för det ska jag ha.
Don’t leave me High, Don’t leave me Dry.
Kommentera gärna!
Tack för titten!
ReGoSi
morfar är väl ändå den bästa mansgestalten i ens liv, inte konstigt att dina ögon tåras, min älskade vän.
SvaraRaderatråkigt att du åker på en förkylning MITT i sommaren!! :S
peppa på midsommarafton nere i Ödängla, så kanske vardagen lättas upp lite :)
Ha det fint Becca.
Jag tycker att allt du skriver, berör på ett eller annat sätt... Att skriva om ditt liv, känslor, händelser är faktiskt minst lika intressant som dina underbara liknelser eller frågor.
SvaraRaderaKänslor är bara underbart, de visar att man lever och att man har ett mjukt inre. Ett inre som är viktigt att ta hand om, och som framför allt sparar de goda stunderna som man håller fast vid; minnen som berör och verkligen känns.
DU är en fantastisk människa på flera plan; du är vacker, talangfull, snäll och är sjuhelsikes (ursäkta franskan) bra på att skriva!
Ha en fantastisk midsommar!
Kram V =)
Sjukt gutt med den nya kameran bex! därifrån kommer du få en massa fina nya minnen! :)
SvaraRaderaSjukt att du är sjuk! faan såå sour mitt i sommaren lixom what the F?! krya på dig tjejen om vi ska kunna dricka och bada i ödängla (bra kombination?! :P)
Tell me about it! Jag gråter hela tiden, ibland för ingenting, ibland för någonting och ibland för allting!
och man kan inte förklara varför man gråter eftersom man knappt vet det själv...!men det är väl själens sätt att bearbeta tuffa tider..
och sedan har man inte riktigt lust att ransaka sig själv för att få veta.. eftersom det skrämmer en?
men du har börjat komma till insikt om varför du gråter, varför du känner dig känslig och det är ett steg helt i rätt riktning!! MAN MÅSTE FÅ GRÅTA!!
Den som uppfann uttrycket "tiden läker alla sår" hade den personen rätt..?
visst man lär sig leva med det och acceptera men man glömmer aldrig och man läker nog aldrig helt.. plötsligt kommer minnerna tillbaka och sliter upp såren... men visst efter ett par år börjar man glömma de hemska minnerna och har fina vackra underbara minnen kvar... kanske personen hade rätt som sa att "tiden läker alla sår?" Vi får hoppas det!
puss på dig!
din Billy
Har börjat titta in på din blogg nu den senaste tiden och jag älskar att läsa det du skriver. Du har kloka och riktiga tankar om allt och ingenting. Fortsätt så!
SvaraRaderaKram från en stor beundrare :)