Rebecca om livet i en kopp

Hej kära Lekkamrater!

Så nu sitter jag är igen, ingen aning om livet. Men är inte det skönt?
Teet jag dricker, vet jag precis hur de smakar men är det inte underbart när man tar sig till mod och lyssnar på någon annans rekommendationer. Att byta te sort är stort. Tänk på det.
Att byta adress är stort. Att säga nej är stort. Att byta frisyr är stort. Tänk på det.
Vart du än i världen sitter så är det väl ändå Du som har bestämt vart du har hamnat, inte sant?

Det var du som tog dig till mods. Jag beundrar dig. Snart är det min tur. Visst jag har tagit mig en bit men jag är inte färdig. Jag har knappt inte ens börjat. Jag ser lite av de förflutna lite diffust och jag hoppas att mina glasögon ska göra mina ögon skärpta för framtiden. Även om jag har brytningsfel så bestämmer jag vad jag vill se mest av eller de jag aldrig vill se mer. Jag sitter med samma kopp i handen men jag kan byta, inga problem det är bara att jag gillar dricka ur den. Så länge det funkar så varför ska man byta ut något? Om jag tappar den i golvet och limmar, limmar och limmar på gång på gång då är det väl ändå dags att byta. Man kan inte limma ihop saker en hel livs tid. Det handlar om att inte haka upp sig på saker utan att kunna gå vidare. Det är stort. Det känns som att en kopp inte kan avgöra mycket vad livet ska handla om. Men, som sagt man vet aldrig. Just nu håller jag fast vid denna kopp. Sen får jag se om jag kan hitta samma kopp fast i olika färger. Det är en bit på väggen. Uppgradering kanske man kan kalla de. Jag håller fast vid mina principer fast med vissa undantag. Livet är fylld av reglar men med vissa undantag. Jag låter mig inte bestämmas av någon. Mitt liv, ingen annans. Men jag lyssnar gärna.

När jag tittar mig i spegeln ser jag en tjej som vill mycket men som inte vet vart hon ska börja.
Men hon är ändå inte orolig för hon vet att allt har sin tid och oroar sig inte då för mycket på imorgon dagen utan tar en dag i taget. Gråter gör hon också mest hos sina vänner för där kan hon inte ljuga. Jag ska inte säga att jag gråter hos alla men vissa ser rak igenom mig och de ger jag glans åt.
Jag beaktar människor som vill leva livet genom att leva. Det är något jag försöker göra. Det är något jag tycker att skulle försöka göra.

Sträck på dig! Var nöjd för de du har uträttat hittills! Jag försöker uppmuntra dig. Vem du nu är, så vet jag har att du har något att vara stolt över så tänk på det!
Imorgon tar jag en ny klunk ur min kopp, hoppas jag men man vet Aldrig.
Enjoy your Life

Kommentera gärna! Tack för titten!
ReGoSi