onsdag 10 februari 2010

Rebecca om att kritisera sig själv med Ägg




Hej kära Lekkamrater!

Nu möts vi igen. Inte längesen sist men man blir ju lite av exalterad när man får så fina kommentarer, fin respons på det man skriver. Det glädjer mig. Tack alla igen.

Idag slog det mig att våra ”vardags felen” följer oss hela tiden. Jag undrar t.ex. varför jag Aldrig lär mig att koka ägg? Hur jag än gör så spricker ägget och jag får nöja mig med sådär ett halvt ägg för allt de förgångna ligger och flyter i kastrullen. Visst då tänker du säkert Varför kan hon inte bara lära sig koka ägg? Ja, förstår du, jag kan men de vill sig inte riktigt. Då kom jag och tänka på.
Ett ägg är lika ömtåligt som att kunna ge sig själv kritik.
Jag kan erkänna att jag inte är tillräckligt försiktig när jag lägger ner ägget i kastrullen. Jag kan erkänna att jag kan vara retlig. Jag kan erkänna att jag jämnt vill ha sista ordet. När jag tänker efter är det ändå ganska svårt att ge sig själv kritik det är lättare att ge andra kritik. Alla sorters kritik är inräknade då.
Hon är si och Han är så Men hur är du egentligen Själv?

Jag tycker det är bland de värsta som finns när man sitter där och predikar om hur den personen är och vad personen har gjort. Alla har vi gjort misstag, det är En sak som är säker. Jag har gjort misstag och Du har gjort misstag. Men jag är sån som tycker att man inte ska gå runt och må dåligt över saker man gjort. Det tillhör de förflutna. Försök och släpp de nu. Du har med rätt hög sannolikhet vuxit som människa och vill gå vidare. Men det är inte alls lätt att gå vidare när inte folk omkring kan släppa saker som du gjort eller sagt tidigare. Det handlar om att bryta mönstret. Så egentligen tänk dig för när du har mycket att säga om en person som Du vet och Du kan allt om. Jag ska försöka tänka på det när man sitter på t.ex. kaffehuset där de pratas väldigt mycket och sen att iallafall försöka bryta detta skit snackande. Jag är helt enkelt trött på det. Visst det är lättare sagt än gjort men man kan ju iallafall försöka. Genom att kanske säga till sin kära vän mittemot att vi pratar om något annat eller säga att de där vet jag inte så mycket om så jag vill gärna inte yttra mig om det. Omvänd psykologi kallas det. (Fick VG btw i psykologi, sådär nu fick jag det sagt också, haha.) Nä men hänger ni med lite vad jag menar? Folk skriver i tidningar om att tänka positivt, vad händer med att prata positivt? Som t.ex. Vi varelser har mycket att säga om varandra och oftast är mer än hälften negativa. Man vet ju själv när man får höra något positivt och det kan vara ett lyckorus för en hel vecka. Är det inte härligare att göra någon glad genom att säga något positivt. Men det är svårt. Jag tycker det är svårt att bryta mönstret ibland men jag ska Försöka. Det är en början. Det är inte det lättaste att delta i dagens diskussion på kafferasterna om henne/han och man rycks in och har helt plötsligt väldigt mycket att säga om henne/han. Jag tror faktiskt du känner igen dig. Det gör jag iallafall.

Visst, finns det tider man bara kritiserar sig själv också men oftast för min del det när jag har hört någon annan ha sagt något om mig som gör mig ledsen. Det gör mig förvirrad. Det får mig att gå från säker till osäker, bara så där på ett klick. Tankar som har jag verkligen gjort rätt eller gör jag fel. Då börjar vi lyssna helt plötsligt på andra än oss själva. Vi påverkas väldigt mycket av andra tycker.
Jag har ett tips varför inte bara skriva ner 10 saker som du vill förändra med dig själv (Som du inte är helt nöjd med) och låt Ingen annan hjälpa dig för det är bara Du som vet vad du behöver förändra. En bra början att kritisera sig själv på ett bra sätt.
Sätt upp en förändring ett mål. Det behöver inte vara stora förändringar men jag lovar de blir stora när du märker att du har kommit till målet.

Med detta inlägg vill jag avsluta med att säga att även om man erkänner att man suger på att koka ägg är det en bra början till att kanske lära sig var felet ligger. Nu kan jag faktiskt inte skylla mer på alla äggen utan jag förstår vad felet ligger och det är hos mig. Inte för att någon annan har sagt det utan för att Jag själv har förstått det. Det är bra att kunna kritisera sig ibland för det är ganska nyttigt Men du ska inte vara för hård emot dig. För vi är ändå mänskliga och vi behöver göra fel och säga fel saker för att vi ska lära oss av dom. Jag ska försöka tänka på vad jag säger om andra och om mig själv. Om vad jag säger och om vad jag inte säger.
Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt. Men så länge man följer sitt hjärta så är det rätt, tror jag.

Lycka till!
Kommentera gärna! Tack för titten!
ReGoSi

2 kommentarer:

  1. Super bra skrivet, du är så klok :)har tänkt på precis samma sak, i bland vill man bara spy på allt skitsnack.. dax att säga i från! :)

    SvaraRadera
  2. Rebecca.. Förklara för mig hur du får din inspiration till att uppmuntra människor till att lägga stolthelten på hyllan, genom ett dåligt kokt ägg?
    Du är tamejfan grym på att skriva och inspirera. det är något du INTE kommer behöva förbättra för den talangen sitter i ditt huvud. fortsätt med ditt pepptalk för jag hänger över din blogg dagligen och längtar till nästa inlägg.
    måste bara tillägga hur du bjuder på dig själv, använder din vardag till att få en att känna igen sig.

    DU är Bra.

    SvaraRadera