söndag 9 januari 2011

Rebecca om att proppa i sig känslor.




Hej kära Lekkamrater!

Just nu proppar jag i min en massa choklad men innan man måste öppna upp dom alla ifrån ett sånt där färgglatt tunt prassligt papper. Kan man säga tröst äta? - Kanske de.
Men varför. (?)
Kan det vara att man proppar i sig känslor ibland? Ibland för att smaka och sen glömma, men om man inte glömmer då? Tänk om smaken faller sig in riktigt bra.. vad gör man?
Tänk om man kunde slänga bort en viss känsla inom sig. Visst, hade det varit lättare då?
Nu när jag tänker efter är de kanske inte en tjänst för dom runt omkring. - kanske skulle vara en egoistisk handling. (upptäckte nu att någon har ätiti upp alla daim-typiskt)

Säger man inte att tiden har sin gång. Jag börjar tro att det inte stämmer. Denna känsla jag har inom mig förstör. Visst pratar jag i gåtor. Det är faktiskt för min egen skull, för jag måste få ut - ännu en känsla.

Jag vet att jag inte kan. Jag försöker lura mig själv. Sluta. Orkar inte.
Det enda jag kan se är ögon, leende och pratstunder.
- Song for Amanda-

Snart är min godisskål slut. Skulle kunna äta upp dig.

haha, tack för att du ville läsa mina gåtor.

ReGoSi


2 kommentarer:

  1. Hmm, klurigt men sjuuuukt intressant!
    You can make it, jag lovar!
    "Smile though you´re heart is aching... smile even though it´s breaking..."
    Du har ett fint leende ;)

    SvaraRadera
  2. "Säger man inte att tiden har sin gång. Jag börjar tro att det inte stämmer. Denna känsla jag har inom mig förstör."

    Du skriver jäkligt bra Becca! Hoppas du mår bättre snart så vi blir glada båda två! Kramar till dig från Småååland

    SvaraRadera